Foto: AI-genererad illustration
Demonstranter och polis drabbade samman utanför författningsdomstolen i Warszawa natten till lördagen efter att domstolens president Bogdan Swieczkowski stängts av. Polenexperten Barbara Törnquist-Plewa kallar situationen en kulmen på en konflikt som pågått i över tio år.
Vad hände utanför domstolen?
Hundratals demonstranter samlades utanför byggnaden under fredagskvällen, rapporterar Al Jazeera. Det skedde sedan domare som valts av den nuvarande parlamentariska majoriteten meddelat att Swieczkowski och hans ställföreträdare Bartlomiej Sochanski stängts av.
Oppositionen anklagar regeringen för en kupp. Enligt Al Jazeera greps tre personer efter försök att ta sig in på domstolens område. Polska tvn24 uppger att en person greps under lördagen och att antalet demonstranter då var betydligt lägre än under natten. En polisavspärrning skiljer demonstranterna från byggnaden.
Presidenten Karol Nawrocki, som står nära PiS, avbröt en resa till Senegal och återvände till Warszawa.
Varför är författningsdomstolen så omstridd?
Domstolen avgör om lagar är förenliga med Polens grundlag, och dess beslut kan hindra lagstiftning från att träda i kraft. Därför har det politisk betydelse vem som sitter i den.
Striden går tillbaka till 2015. Enligt Törnquist-Plewa, professor i Europastudier vid Lunds universitet, utsåg den dåvarande liberala regeringen inför valet flera nya domare. Kritiker menar att den gick för långt när den även försökte tillsätta domare vars mandat skulle börja efter valet.
Al Jazeera uppger att det avgående parlamentet valde fem domare, varav domstolen senare fann att endast tre hade giltig rättslig grund. Den nya PiS-majoriteten utsåg ersättare, även till de tre platser som redan var lagligt tillsatta. Dåvarande presidenten Andrzej Duda vägrade att svära in de tre lagligt valda domarna.
Hur ser parterna på konflikten?
Premiärminister Donald Tusk säger att regeringen återupprättar rättsväsendet efter flera år av politisering. Under PiS åtta år vid makten genomfördes bredare förändringar av rättsväsendet som kritiker menar gav politiken större inflytande över domstolarna.
När Tusk återvände till makten 2023 hoppades många på en lösning, enligt Törnquist-Plewa. Domstolen fortsatte dock att ifrågasätta delar av regeringens politik, samtidigt som regeringen försökte förändra dess sammansättning.
– Det är verkligen oförsonliga block som står mot varandra, säger Törnquist-Plewa, professor i Europastudier vid Lunds universitet.
Hon säger att det spårat ur nu eftersom Tusk fått kritik för att regeringen inte gjort något åt det låsta läget. Törnquist-Plewa varnar enligt TV4 Nyheterna för att situationen kan urarta, som i Frankrike.
