Foto: AI-genererad illustration
Tungmetaller som frigörs när permafrosten tinar har förorenat dricksvattnet i Longyearbyen på Svalbard, rapporterar The Guardian. Invånarna hämtar sedan ett år tillbaka sitt vatten i dunkar från Svalbard Bryggeri, som renar vattnet.
Varför går det inte att dricka kranvattnet i Longyearbyen?
Vattenkällan Isdammen innehåller för höga halter av bland annat mangan, sulfat, nikkel och aluminium. Det visar de senaste proverna, enligt Svalbardposten. Myndigheterna avråder därför från att dricka vattnet.
Enligt The Guardian har varmare klimat fått permafrosten att tina, och nyligen blottlagd berggrund läcker metaller till dammen. Marjolaine Verret, permafrostexpert och docent i arktisk geologi vid Universitetscentrum på Svalbard, pekar på samspelet mellan tinande permafrost och skiffer som innehåller mineralet pyrit.
– Kombinationen av tinande permafrost och skifferberggrunden, som innehåller ett mineral som kallas pyrit eller kattguld, orsakar förorening av vattenförsörjningen, säger Marjolaine Verret, docent i arktisk geologi.
När pyrit kommer i kontakt med vatten och syre oxiderar den och bildar syra. Syran kan lösa ut tungmetaller ur berget.
Hur har problemet utvecklats?
Kommunen Longyearbyen lokalstyre varnade de omkring 2 600 invånarna den 26 september 2025. Manganhalten var då 25 gånger högre än de 50 mikrogram per liter som Norska folkhälsoinstitutet rekommenderar. Borgmästare Terje Aunevik säger att halterna "gått i taket", trots att vattenkvaliteten aldrig varit god på grund av sediment.
Svalbard Bryggeri hade redan ett reningssystem och har det senaste året levererat stora behållare med renat vatten till butiken. Där tappar invånarna upp vatten i egna dunkar.
När kan vattnet drickas igen?
En permanent lösning väntas ta flera år, skriver Svalbardposten. Ett pilotprojekt med reningsteknik i Isdammen visar att manganhalten kan sänkas, men inte tillräckligt med nuvarande anläggning.
– Det kommer därför att vara nödvändigt att investera i nya anläggningar om vattnet från Isdammen ska kunna användas som dricksvatten, säger sektorchef Karine Hauan.
Teknisk sektor har två anställda och en inhyrd. Enligt Hauan har rekryteringen misslyckats i flera fall. En rapport väntas i oktober om vilken huvudvattenkälla som ska användas, vilken reningsteknik som behövs och hur stor kapacitet anläggningen ska ha.
Vilka bredare risker ser forskarna?
Svalbard värms upp fem gånger snabbare än genomsnittet i resten av världen. Byggnader sätter sig när permafrosten tinar.
Klimatforskaren Ketil Isaksen ser en större risk.
– Vi är rädda att permafrostområdena ska frigöra koldioxid och metan, som kan öka den globala uppvärmningen ännu mer, säger han till NRK.
Avgående miljöminister Andreas Bjelland Eriksen sa till TV 2 vid ett besök att det inte är ett alternativ att klimatförändringarna gör det omöjligt att bo i Longyearbyen.
