USA blockerar Hormuzsundet, analytiker: det är Irans svaga punkt

Blockaden slår mot Irans egen ekonomi

Hormuzsundet framställs ofta som Irans trumfkort, ett strategiskt trångpass som Teheran kan använda för att hota den globala handeln. Men den bilden är felaktig, argumenterar Miad Maleki, senior analytiker vid Foundation for Defense of Democracies och tidigare biträdande chef vid USA:s finansdepartements kontor för utländska tillgångar, i en analys i Foreign Affairs.

Mer än 90 procent av Irans sjöburna handel passerar genom det 34 kilometer breda sundet, samtidigt som landet saknar alternativa exportvägar av betydelse. Till skillnad från Saudiarabien och Förenade arabemiraten, som har pipeline-kapacitet förbi sundet, är Iran nästan helt beroende av en enda exportterminal vid Kharg Island. Kolväten stod för 65 till 75 procent av Irans totala exportintäkter 2024, enligt uppgifter från Irans centralbank och den amerikanska energimyndigheten EIA.

– Genom att stänga sundet har Iran inte skapat någon ny, långsiktig maktposition. I stället har landet visat hur militära åtgärder kan slå hårt mot ekonomin och därmed ge verkligt inflytande över den islamiska republiken, skriver Maleki i Foreign Affairs.

Konsekvenserna kan bli snabba och allvarliga. Inom veckor efter en blockad riskerar Iran att få brist på livsmedel och lagringsutrymme för oexporterad olja, vilket i sin tur kan tvinga fram produktionsstopp vid stora oljefält, skador som kan bli permanenta.

Strategin bygger på ett riskfyllt antagande

CNN:s analytiker Stephen Collinson beskriver Trumps blockad som ett försök att avsluta konflikten utan en ny USA-israelisk offensiv. Logiken är att om Iran inte kan exportera olja och importera nödvändiga varor, blir de ekonomiska och humanitära konsekvenserna så allvarliga att landet tvingas acceptera amerikanska fredsvillkor.

En ekonomi som redan är hårt pressad av sanktioner kan snabbt drabbas av kritisk livsmedelsbrist, hyperinflation och bankkris, skriver Collinson. Men strategin vilar på ett antagande som upprepade gånger har lett USA fel i Mellanöstern, nämligen att Iran reagerar på trycket på det sätt som Washington förväntar sig.

– Den senaste historien tyder dock på att USA:s motståndare, som Irak, Afghanistan, Ryssland och Libyen, ofta inte agerar som väst räknar med, skriver Collinson i sin analys för CNN.

Det iranska styret har redan visat likgiltighet inför det egna folkets lidande genom politiska nedslag som dödat tusentals människor, enligt människorättsorganisationer. Regimens överlevnad trots att många av dess ledande företrädare dödats under kriget tyder på en hög smärttröskel.

Blockaden innefattar också ett outtalat hopp om att försämrade ekonomiska förhållanden ska utlösa politisk oro inifrån och utmana regimens grepp om makten. Huruvida det scenariot förverkligas beror enligt Collinson i hög grad på timing, om trycket hinner byggas upp och förändra Irans beteende innan blockaden förvärrar den globala ekonomin på ett sätt som skapar nya problem för USA.