Vapenvila i Libanon hälsas med jubel, men experter varnar för skakig fred

Jubel i Libanon, skepsis i Israel

Glädjen i Libanon var omedelbar. Enligt Al Jazeera ringde festliga skottlossningssekvenser ut över Beirut precis efter midnatt när vapenvilan trädde i kraft, och familjer som flytt sina hem i söder började röra sig tillbaka, trots officiella uppmaningar om att avvakta.

I Israel var stämningen en annan. BBC:s Mellanösternkorrespondent Lucy Williamson rapporterar från Nahariya i norra Israel att tre personer skadades av splitter i timmarna innan vapenvilan trädde i kraft, och att skepsisen mot avtalet är utbredd bland lokalbefolkningen.

– Jag känner att regeringen ljög för oss. De lovade att det här gången skulle sluta annorlunda, men det verkar som att vi återigen är på väg mot en vapenvila som inte löser någonting, säger Gal, en student i Nahariya, till BBC.

Vapenvilan tillkännagavs av USA:s president Donald Trump, som beskrev det som sitt tionde krig han löst. BBC Verify har granskat Trumps tidigare påståenden om att ha avslutat krig och konstaterar att flera av de åtta tidigare fallen rörde kortvariga konflikter eller diplomatiska tvister utan faktiska stridshandlingar.

Tre olösta frågor avgör om freden håller

Vapenvilan är tio dagar lång, och ingenting i avtalet löser de underliggande konflikterna, enligt en analys av Yalda Hakim i Sky News. Tre frågor är avgörande: om vapenvilan håller, vad som händer med de en miljon människor som flytt sina hem, och om några politiska närmanden är möjliga.

Israel och Libanon saknar diplomatiska förbindelser, skriver BBC:s Mellanösternkorrespondent Yolande Knell. Netanyahu bekräftade i samband med tillkännagivandet att israeliska styrkor stannar kvar i en "säkerhetszon" i södra Libanon och att han inte gick med på Hizbollahs krav om tillbakadragande.

– Det här kan vara en paus, men inte slutet, skriver BBC:s Hugo Bachega i sin analys.

Den libanesiska armén rapporterade tidigt på fredagsmorgonen att Israel brutit mot vapenvilan genom beskjutning av flera byar i södra Libanon. Den israeliska militären hade vid publiceringstillfället inte kommenterat uppgifterna.

Trumps tryck avgörande för Israels beslut

Journalist och Dartmouth-professor Kim Ghattas uppger i PBS NewsHour att Israel gick med på vapenvilan primärt för att Trump bad om det, kopplat till presidentens pågående förhandlingar med Iran. USA och Israel genomförde gemensamma militära operationer mot Iran tidigare i april, och en tvåveckors vapenvila med Iran trädde i kraft den 8 april.

Frankrikes president Emmanuel Macron välkomnade vapenvilan men uttryckte oro i ett inlägg på sociala medier, rapporterar BBC.

– Jag uttrycker min oro för att den redan kan undermineras av fortsatta militära operationer. Hizbollah måste ge upp sina vapen. Israel måste respektera Libanons suveränitet och stoppa kriget, sade Macron.

Tidigare israeliske överbefälhavaren Gadi Eisenkot kritiserade hur vapenvilan tillkom och pekade på ett mönster där Israel tvingas acceptera eldupphör på andras villkor, utan att militära framgångar omvandlas till diplomatiska vinster. Nästa avgörande test är om de tio dagarna leder till fortsatta fredsförhandlingar eller om striderna återupptas när vapenvilan löper ut.