Xi Jinping styr Kina utan utsedd efterträdare, vilket skapar osäkerhet kring världens näst största ekonomi

Makten samlad hos en person

Xi Jinping har under sina år vid makten genomfört en av de mest omfattande maktkoncentrationerna i Kinas moderna historia. Politiska motståndare har avlägsnats, ofta under täckmantel av antikorruptionskampanjer, och partiapparaten har anpassats för att stärka Xis personliga ställning.

Resultatet är ett system där beslutsvägarna löper genom en enda person, utan de kollektiva ledarskapsprinciper som tidigare präglat Kinesiska kommunistpartiet efter Mao Zedongs era.

Successionsfrågans dilemma

Ju längre Xi regerar utan att peka ut en arvtagare, desto mer akut blir successionsproblemet. Historiskt har auktoritära system utan tydlig maktövergång varit sårbara för interna maktkamper och instabilitet när ledaren väl lämnar scenen.

För Kina, världens näst största ekonomi med ett BNP på över 17 biljoner dollar, är frågan inte enbart intern. En otydlig succession riskerar att skapa turbulens som påverkar globala handelsflöden, finansmarknader och geopolitiska relationer, bland annat med USA, EU och grannländer i Sydostasien.

Dilemmat är dubbelt. Att utse en kronprins skapar en rival och ett alternativt maktcentrum, något Xi uppenbarligen vill undvika. Men att inte göra det lämnar partiet och staten utan en styrd övergångsplan.

Nästa partikongress väntas ge vissa indikationer om hur Xi hanterar frågan, men analytiker bedömer att han sannolikt fortsätter att hålla successionen öppen för att bevara sitt eget handlingsutrymme.