Diskriminering vid anställning minskar när fler utlandsfödda finns i branschen

Tusentals fiktiva ansökningar avslöjar mönstret

Studien bygger på över 7 000 påhittade jobbansökningar som skickades ut till arbetsgivare i 15 olika branscher. Metoden, kallad korrespondenstestning, är ett etablerat sätt att mäta etnisk diskriminering utan att påverkas av faktiska kvalifikationsskillnader.

Resultaten visar att diskrimineringen inte är jämnt fördelad mellan yrken. I branscher där utlandsfödda redan är välrepresenterade, bland annat som chaufförer och städare, syntes ingen mätbar diskriminering. Däremot fick ansökningar med utländska namn färre svar i yrken som lärare, förskollärare och it-tekniker, där andelen utlandsfödda är lägre.

Män drabbas hårdare än kvinnor

Könet spelar roll för hur stark diskrimineringen är. Män med utländskklingande namn möter större hinder än kvinnor i samma situation, enligt studien.

– Det har nog att göra med att etniska stereotyper generellt är starkare för män än för kvinnor, säger Magnus Bygren, sociolog vid Stockholms universitet, till TT.

Mönstret antyder att arbetsgivare i mansdominerade yrken med få utlandsfödda kollegor i högre grad förlitar sig på namn som signal för grupptillhörighet. När en yrkesgrupp redan är etniskt blandad verkar den effekten dämpas.

Sammansättningen i en bransch påverkar chansen att bli kallad

Studiens huvudslutsats pekar på ett strukturellt samband: ju mer homogen en bransch är etniskt, desto större är risken för diskriminering i rekryteringen. Det innebär att diskrimineringen inte enbart beror på individuella fördomar hos enskilda arbetsgivare, utan också formas av den befintliga sammansättningen i yrket.

Forskningen ger underlag för diskussionen om hur arbetsmarknaden kan göras mer likvärdig, och resultaten kan bli relevanta för arbetsgivare och myndigheter som arbetar med att bredda rekryteringen i yrken där mångfalden i dag är låg.