Infrastrukturen kostar 76 procent mer än beräknat, trots rekordinvesteringar på 1 200 miljarder
Foto: Freepik
Sverige satsar mer pengar än någonsin på vägar och järnväg, men skattebetalarna får allt mindre för pengarna. Det slår Stockholms handelskammare fast i en ny rapport, och pekar på djupgående strukturella problem i hela infrastruktursystemet.
Byggprojekten spricker med 76 procent i snitt
Riksdagen har beslutat att lägga 1 200 miljarder kronor på infrastruktur under de kommande tolv åren, mer än vid något tidigare tillfälle. Trots det är bristerna uppenbara, från potthål i dåligt underhållna vägar till trängsel och störningar på spåren.
Enligt rapporten, framtagen av Stockholms handelskammare, blir byggprojekten i snitt 76 procent dyrare än ursprungligen beräknat. Carl Bergkvist, näringspolitisk chef på Stockholms handelskammare, är tydlig i sin bedömning.
– Det är ett allvarligt läge, säger Bergkvist till SvD Näringsliv.
Trafikverket uppger att de flesta projekten håller budget, men att ett antal kraftigt överskridna projekt drar upp snittet.
Flera rapporter pekar på samma problem
Handelskammarens rapport är inte ensam om slutsatserna. En rapport från Innovationsföretagen, publicerad i september 2025, visar att produktiviteten inom svensk transportinfrastruktur är alarmerande låg och att kostnaderna för järnvägsbyggen har mångdubblats de senaste decennierna.
– Vi får allt mindre järnväg för varje skattekrona. Utan en ny strategi riskerar vi att kasta pengar på ett system som inte levererar, säger Richard Österberg, analyschef på Innovationsföretagen.
Rapporten, skriven av ekonomie doktorn Fredrik Bergström och senior rådgivare Tore Englén vid WSP Strategic Advisory, lyfter fram låsta planeringsprocesser, svag konkurrens i upphandlingar och ett otillräckligt nyttjande av teknikkonsulternas kompetens som centrala problem. Till det läggs komplex lagstiftning, låg innovationsgrad och svagt samarbete mellan aktörerna i sektorn.
Handelskammaren vill ge Trafikverket konkurrens
Stockholms handelskammare anser att Trafikverket har blivit alltför byråkratiskt och förespråkar att myndigheten får konkurrens som en del av lösningen. Rapporten pekar på att systemet som helhet, inte enskilda projekt, behöver reformeras för att de historiskt stora infrastruktursatsningarna ska ge samhällsnytta.
Med de kommande fem åren inräknade väntar rekordsatsningar på infrastrukturen, och trycket på politiken att leverera reformer ökar. Frågan om hur pengarna används lär bli central i den pågående debatten om hur Sverige ska modernisera sin infrastruktur utan att kostnaderna fortsätter att skena.
