Foto: Freepik
Riksbanken höjde på onsdagen styrräntan från 1,75 till 2,00 procent. Marknaden räknar med minst fyra ytterligare höjningar under det kommande året, fler än i någon annan större västekonomi.
Varför höjde Riksbanken räntan?
Riksbankens direktion pekar på ett starkare konjunkturläge och kostnadsökningar till följd av utbudsstörningar. Enligt ett pressmeddelande förväntas inflationen stiga framöver.
Direktionen bedömer att det är sannolikt att styrräntan höjs ytterligare det närmaste året, i linje med styrränteprognosen från september. Det var den första höjningen på över två år.
Utbudsstörningarna är kopplade till kriget i Mellanöstern. Energipriserna har stigit ytterligare och inflationen i omvärlden har ökat, uppger Riksbanken.
Hur ser inflationen ut i Sverige?
KPIF-inflationen var 1,5 procent i september, i linje med Riksbankens prognos. Inflationen hålls nere av tillfälliga finanspolitiska åtgärder. Utan dem hade KPIF-inflationen varit 3 procent.
Den underliggande inflationen, där även energipriser exkluderas, uppgick till 1,6 procent. Det var något lägre än väntat.
Enligt preliminär statistik ökade BNP under tredje kvartalet och sysselsättningen steg. Hushållens stämningsläge sjönk i oktober, medan det steg ytterligare hos företagen.
Riksbanken räknar med att både KPIF-inflationen och den underliggande inflationen stiger över 2 procent nästa år. Förklaringen är ett starkare konjunkturläge, kostnadsökningar och en försvagad krona.
Hur står sig Sverige mot andra länder?
Marknaden prissätter höjningar på totalt 1,11 procentenheter på ett år i Sverige, enligt ekonomer på storbanken SEB. Det är mer än för USA och euroområdet.
Federal Reserve väntas höja med 0,61 procentenheter och Europeiska centralbanken med 0,69 procentenheter. Båda har dock redan höjt sina styrräntor i år, till 3,75–4,00 procent respektive 2,50 procent.
– Riksbanken ska så att säga komma i kapp de andra, säger Amanda Sundström, strateg på SEB, till TT.
I Norge höjdes styrräntan till 4,50 procent i september. Marknaden tvekar om det blir någon ytterligare höjning i närtid.
Vilka risker lyfter Riksbanken?
Orsakerna till utbudsstörningarna kvarstår, vilket ökar risken för för hög inflation. Det går inte heller att utesluta att ekonomin växer snabbare än väntat.
Samtidigt råder osäkerhet kring återhämtningen på arbetsmarknaden. Risker för svagare efterfrågan kopplas till geopolitisk osäkerhet, oro kring AI-investeringar och svaga statsfinanser i vissa länder.
Riksbanken utvärderar inflations- och konjunkturutsikterna fortlöpande i ljuset av ny information.
