Riksbanken höjer styrräntan till 2,00 procent

Varför höjer Riksbanken räntan nu?

Enligt Riksbankens pressmeddelande förväntas inflationen stiga framöver. Orsaken är ett starkare konjunkturläge i kombination med kostnadsökningar från utbudsstörningar kopplade till kriget i Mellanöstern. Även kronans försvagning i år bidrar.

Energipriserna har stigit ytterligare och inflationen i omvärlden har ökat. I Sverige var KPIF-inflationen 1,5 procent i september, i linje med Riksbankens prognos. Inflationen hålls nere av tillfälliga finanspolitiska åtgärder. Utan dem hade KPIF-inflationen varit 3 procent.

Det mått som bäst speglar den underliggande inflationen, där även energipriser exkluderas, låg på 1,6 procent. Det var något lägre än väntat.

Enligt preliminär statistik ökade BNP under tredje kvartalet och sysselsättningen steg. Hushållens stämningsläge sjönk i oktober, medan företagens steg ytterligare.

Fler höjningar väntas det närmaste året

Riksbanken bedömer att det är sannolikt att styrräntan höjs ytterligare det närmaste året, om inflations- och konjunkturutsikterna står sig. Det är i linje med styrränteprognosen från september.

Enligt prognosen blir konjunkturen normal nästa år, och både KPIF-inflationen och den underliggande inflationen stiger över 2 procent. Med den förda penningpolitiken förväntas inflationen efter en tid stabiliseras kring inflationsmålet på 2 procent.

Höjningen är den första på över tre år och den första ränteförändringen på över ett år.

Vilka risker lyfter Riksbanken fram?

Riksbanken pekar på flera osäkerhetsfaktorer. Orsakerna till utbudsstörningarna kvarstår, vilket ökar risken för för hög inflation. Det går dessutom inte att utesluta att ekonomin växer snabbare än väntat.

Samtidigt finns osäkerhet kring styrkan i återhämtningen på arbetsmarknaden. Efterfrågan från omvärlden kan bli svagare på grund av geopolitisk osäkerhet, oro kring AI-investeringar och svaga statsfinanser i vissa länder.

Marknaden räknar med fler höjningar än i andra länder

Marknaden räknar med att Riksbanken höjer minst fyra gånger på ett år, kanske fem, rapporterar TT. Det är fler höjningar än i någon annan större västekonomi. Prissättningen motsvarar totalt 1,11 procentenheter, enligt ekonomer på SEB.

– Riksbanken ska så att säga komma ikapp de andra, säger Amanda Sundström, strateg på SEB.

Amerikanska Federal Reserve väntas höja med 0,61 procentenheter under samma period och Europeiska centralbanken med 0,69. Båda har redan höjt i år, till 3,75–4,00 respektive 2,50 procent. I Norge, där styrräntan höjdes till 4,50 procent i september, tvekar marknaden om någon höjning kommer alls i närtid.

Riksbankschef Erik Thedéen kommenterar räntebeskedet klockan 11.00.