Foto: Freepik
Riksbanken höjer styrräntan med 0,25 procentenheter till 2,00 procent. Huvudskälet är den starka konjunkturen, säger riksbankschef Erik Thedéen på presskonferensen efter räntebeskedet på onsdagen.
Det är den första höjningen på över två år. Samtidigt väntas utbudsstörningar och högre oljepriser till följd av kriget i Mellanöstern driva upp inflationen.
Varför höjer Riksbanken redan nu?
Thedéen pekar på att det är "väldigt god fart i svensk ekonomi". Han beskriver detta som det viktigaste skälet till höjningen, och kallar det egentligen positivt.
Enligt Riksbanken bidrar även kostnadsökningar från utbudsstörningarna och en försvagad krona i år till att inflationen väntas stiga. Både KPIF-inflationen och den mer underliggande inflationen väntas ligga över 2 procent nästa år.
På frågan varför räntan höjs när inflationen fortfarande är relativt låg svarar Thedéen:
– Gör man det inte i förebyggande syfte, då är man för sent ute.
Hur ser inflationen ut i dag?
KPIF-inflationen var 1,5 procent i september, i linje med Riksbankens prognos. Den hålls nere av tillfälliga finanspolitiska åtgärder. Utan dem hade den varit 3 procent.
Det mått som bäst speglar den underliggande inflationen, där energipriser exkluderas, uppgick till 1,6 procent. Det var något lägre än väntat.
Enligt preliminär statistik ökade BNP under tredje kvartalet och sysselsättningen steg. Hushållens stämningsläge sjönk i oktober, medan det steg ytterligare hos företagen.
Fler höjningar väntas
Thedéen vill inte säga när nästa höjning kommer. Han hänvisar till septemberprognosen, som pekar mot ytterligare två höjningar det närmaste året.
Marknaden räknar med mer. Enligt ekonomer på SEB prissätter marknaden höjningar på totalt 1,11 procentenheter på ett år, vilket motsvarar minst fyra och kanske fem höjningar, rapporterar TT. Det är fler än i någon annan större västekonomi.
– Riksbanken ska så att säga komma ikapp de andra, säger Amanda Sundström, strateg på SEB.
För Federal Reserve i USA väntas höjningar på 0,61 procentenheter under samma period, och för Europeiska centralbanken 0,69 procentenheter. Båda har redan höjt i år, till 3,75–4,00 respektive 2,50 procent. I Norge, där styrräntan höjdes till 4,50 procent i september, tvekar marknaden om en höjning alls kommer i närtid.
Riksbanken pekar på flera risker, bland annat att utbudsstörningarna kvarstår och att ekonomin kan växa snabbare än väntat. Osäkerheten gäller även återhämtningen på arbetsmarknaden och efterfrågan från omvärlden. Om utsikterna står sig bedömer Riksbanken att det är sannolikt att räntan höjs ytterligare det närmaste året.
