Thedéen: Irankriget ökar risken för högre inflation än väntat

Konflikten slår mot utbud och priser

Konflikten vid Persiska viken utgör en negativ utbudsstörning för världsekonomin, konstaterade Thedéen. Sådana störningar ökar företagens kostnader och begränsar produktionen, vilket dämpar den ekonomiska aktiviteten samtidigt som inflationstrycket stiger.

Störningens bredd gör den särskilt allvarlig. Den berör inte bara olja och gas, utan många produkter och branscher. Krigsrelaterade störningar tenderar också att få mer långtgående effekter än andra utbudschocker och leder ofta till ett höjt globalt inflationstryck, betonade riksbankschefen.

– Min sammantagna bild är att risken har stigit något för att inflationen kan bli högre än vad vi räknade med för ett antal veckor sedan, säger Erik Thedéen, riksbankschef.

Räntehöjning inte utesluten

Utbudsstörningar är svårare att hantera med penningpolitik än efterfrågechocker, eftersom centralbanken då måste välja mellan att bromsa inflationen och att stödja efterfrågan, förklarade Thedéen. Effekterna tenderar dessutom att hänga kvar länge, enligt Dagens Industri, som tolkar talet som att riksbankschefen sneglar mot en räntehöjning.

Thedéen var tydlig med att ett eventuellt avtal om Hormuzsundet inte löser problemen omedelbart.

– Även om ett formellt avtal om ett öppnande av Hormuzsundet skulle komma till stånd relativt snart, planar inte inflationstrycket och de höga energipriserna ut vid ett penndrag, säger Thedéen.

Om läget försämras ytterligare utesluter han inte åtgärder.

– Om risken skulle öka att vi får en hög inflation som kan avvika varaktigt från målet kan penningpolitiken behöva agera för att förebygga det, säger Thedéen.

Sveriges låga inflation ger dock Riksbanken ett visst handlingsutrymme. Thedéen bedömer att det finns möjlighet att avvakta och skaffa en tydligare bild av de ekonomiska konsekvenserna innan beslut fattas, men understryker att osäkerheten i nuläget är särskilt stor.