Bara 2 av 21 länsstyrelser nådde målet för djurskyddskontroller 2024

Kontrollnivån sjönk ytterligare under 2024

Jordbruksverkets mål är att minst tio procent av verksamheterna med livsmedelsproducerande djur ska kontrolleras varje år. Under 2024 kontrollerades bara 5,4 procent, en minskning från 6,3 procent året innan.

Av landets 21 länsstyrelser var det alltså bara två som klarade målet. Det framgår av ATL:s kartläggning av resurserna runtom i landet. Flera län vittnar om att underbemanning och bortprioriteringar ligger bakom de låga siffrorna.

Djurskyddskontroller genomförs av länsstyrelserna för att säkerställa att djurskyddslagstiftningen efterlevs. Kontrollerna kan vara bokade i förväg eller oanmälda, och urvalet är i stor utsträckning riskbaserat, där faktorer som tid sedan senaste kontroll, tidigare brister och djurantal vägs samman.

Så går en kontroll till i praktiken

En kontroll följer nationella checklistor och fokuserar på djurens hull och hälsa, renlighet, liggytor samt tillgång till foder och vatten.

– Många djurskyddskontroller bokas i förväg genom kontakt med djurhållaren. I vissa situationer kan kontroller genomföras utan föranmälan, till exempel vid uppföljning av tidigare brister eller efter anmälan. Vid besöket ska kontrollanterna alltid visa tjänstelegitimation, säger Cecilia Öhman, funktionschef på funktionen djurskydd Väst på länsstyrelsen, enligt LRF.

Efter en avslutad kontroll får djurhållaren skriftlig återkoppling. Vid mindre brister ges oftast tid att åtgärda problemen, medan allvarligare missförhållanden kan leda till förelägganden. Omhändertagande av lantbruksdjur är ovanligt och används bara vid allvarliga och upprepade fall.

Syftet med kontrollerna är inte enbart att hitta fel, utan att förebygga problem och upprätthålla förtroendet för svensk livsmedelsproduktion. Med en kontrollnivå som nu sjunker för andra året i rad riskerar systemet att tappa sin förebyggande funktion, och trycket på länsstyrelserna att lösa resursbristen väntas öka.