Bah Kuhnke vill ha samtal, inte ICE-polis, för att få fler att lämna EU

Skarp kritik mot ny EU-lag om återvändarhubbar

Häromveckan röstade EU-parlamentet med 389 röster mot 206 för att göra det lättare att utvisa migranter som fått avslag. Lagen öppnar för att skicka personer till så kallade återvändarhubbar i länder utanför EU, utan krav på anknytning dit, och att hålla dem i förvar i upp till 24 månader.

– Det var en tung dag när det här beslutet från Europaparlamentets sida röstades igenom, säger Alice Bah Kuhnke.

Lagen har drivits fram av en grupp länder, bland annat Danmark, Österrike, Grekland, Tyskland och Nederländerna, enligt AFP. Frankrike och Spanien har ifrågasatt strategins effektivitet, och människorättsorganisationer varnar för att asylsökande riskerar att försvinna i juridiska svarta hål utanför EU:s gränser.

– De befinner sig utanför EU:s territorium, där beslutsfattare inte kan garantera att människors rättigheter upprätthålls, säger Marta Welander på International Rescue Committee till DW.

Lagstiftningen har också väckt kritik för hur den förhandlades fram. Enligt tyska medier förhandlades lagens formuleringar fram via WhatsApp och personliga möten mellan centerpartier i EPP-gruppen och långt-högerpartier i ESN-gruppen, däribland AfD. Den tyske Europaparlamentarikern Erik Marquardt, som sitter för Gröna partiet, uppger att 38 formuleringar i lagförslaget kom från ESN-gruppen.

Samtal och information, inte tvång

Bah Kuhnke slår fast att personer som fått avslag ska återvända, men vänder sig mot en repressiv linje.

– Det kan ju inte gå ut på att, som Tomas Tobé eller vi med Sverigedemokraterna vill, att man ha en ICE-liknande polis som går in i folks hem och sliter dem därifrån, säger hon.

SD-parlamentarikern Charlie Weimers beskrev omröstningen som starten på en "deportationsepok", och Moderaternas Tomas Tobé har lyft att skärpningar behövs eftersom många med utvisningsbeslut inte lämnar frivilligt.

Bah Kuhnke erkänner att det behövs en skärpning, men menar att metoden är avgörande.

– Jag tänker mig att det handlar mycket om information och samtal redan tidigt. Att man förklarar för människor att det finns andra som har starkare skyddsskäl, säger hon.

Hon är också kritisk mot det narrativ hon anser har vuxit fram i debatten.

– Jag är mest sorgsen och beklämd över att det narrativ som blivit är att människor som flyr, att de är onda, att de har onda avsikter och att de till varje pris måste bort.

Liknande upplägg som EU nu föreslår har tidigare mött juridiska hinder. Storbritanniens plan att deportera papperslösa migranter till Rwanda skrotades efter upprepade rättsliga motgångar, och Italiens modell att processa migranter i Albanien har inte kommit igång av samma skäl. Nästa steg för EU-lagen är förhandlingar mellan parlamentet och medlemsstaterna om en slutlig lagtext.