Kriminolog sågar dubbla gängstraff: "Nästan tragikomiskt"

Forskningen talar emot förslaget

David Sausdal är docent i sociologi vid Lunds universitet och dansk kriminolog. Han är tydlig med att strafflängden inte är avgörande för att minska brottsligheten.

– Det är nästan tragikomiskt. I princip all forskning säger samma sak. Det danska justitiedepartementets forskningsenhet har publicerat flera rapporter där de sammanställt forskning som visar att de danska förlängda straffen inte är effektiva. De kan till och med vara kontraproduktiva och förvärra situationen, säger han till TT.

Sausdal förstår inte varför Sverige väljer att kopiera den danska modellen när bevisen för dess effektivitet saknas. Han jämför med sjukvård: om forskning visar att en cancerbehandling inte fungerar, slutar man använda den. Samma logik borde gälla kriminalpolitiken, menar han.

– Skulle man säga: "vet ni, vi vet att det här inte funkar, men det känns bra." Nej, så skulle man inte säga, säger Sausdal.

I stället förespråkar han förebyggande åtgärder och mer resurser till polisen som mer verkningsfulla alternativ.

Lagrådet kallade förslaget ett "hastverk"

Lagpaketet som regeringen och SD nu lägger på riksdagens bord beskrivs av Tidöpartierna som den största straffreformen sedan brottsbalken infördes på 1960-talet. Det innehåller dubbla straff för gängrelaterade brott, skärpta straffskalor för ett femtiotal brott, bland annat grov misshandel och grov våldtäkt, samt möjlighet till livstids fängelse vid upprepade grova våldtäkter.

Lagrådet riktade skarp kritik mot förslaget och ansåg att det förberetts på ett "undermåligt" sätt, att remissinstansernas synpunkter ignorerats och att förslagen sammantaget är ett "hastverk" som "inte har förutsättningar att bli ny lag." Rådet avstyrkte förslaget i sin helhet.

Justitieminister Gunnar Strömmer (M) tillbakavisar kritiken.

– Jag håller helt enkelt inte med lagrådet på den punkten, säger han och framhåller att frågan om strafflängder ytterst är en värderingsfråga för riksdagen, inte för Lagrådet, att avgöra.

Strömmer motiverar reformen med behovet av att skydda allmänheten.

– Farliga kriminella ska sitta inne, så att skötsamma människor kan känna sig trygga i sina hem och våga vara ute, säger han.

Ikraftträdande beroende av Kriminalvårdens kapacitet

Dubbla straff för gängkriminella planeras träda i kraft den 1 augusti. Som exempel riskerar en gängkriminell som grips med ett skarpladdat vapen då åtta års fängelse, mot dagens fyra.

De övriga delarna av reformen, bland annat avskaffad presumtion mot fängelse och hårdare bedömning av flerfaldig brottslighet, läggs fram i en lagrådsremiss med ambitionen att riksdagen röstar igenom dem före valet i höst. Något datum för ikraftträdande sätts dock inte, eftersom Kriminalvården först måste bygga ut sin kapacitet för att klara det förväntade inflödet av intagna. Regeringens utredare, rikspolischef Petra Lundh, hade föreslagit att förslagen börjar gälla 2028.