Regeringen går vidare med dubbla gängstraff från 1 augusti trots Lagrådets kritik

Den största straffreformen sedan 1960-talet

Förslaget är en del av vad Tidöpartierna beskriver som den största straffrättsreformen sedan brottsbalken infördes på 1960-talet. Den nya straffskärpningsregeln föreslås träda i kraft den 1 augusti.

Reformen innehåller straffskärpningar för ett 50-tal brott, bland annat grov misshandel, grov våldtäkt och grovt brott mot tystnadsplikt. Upprepade grova våldtäkter ska kunna ge livstids fängelse. Kärnan i paketet är dock regeln om dubbla straff för brott begångna i gängmiljö.

Som utgångspunkt ska straffen dubbleras, men beroende på hur stark koppling en person har till den kriminella gruppen kan straffet bli mer eller mindre än det dubbla. En gängkriminell som grips med ett skarpladdat vapen riskerar exempelvis åtta års fängelse, mot dagens fyra. En serie grova bedrägerier i gängkontext kan ge sex år, mot dagens tre.

– Farliga kriminella ska sitta inne, så att skötsamma människor kan känna sig trygga i sina hem och våga vara ute, säger Gunnar Strömmer, justitieminister (M).

Regeln är bred och träffar allt från sprängningar och skjutningar till narkotikaförsäljning och välfärdsbrott. Även utomstående som tar uppdrag från en kriminell grupp omfattas.

– Det handlar inte om att man först ska bedöma om en person är gängkriminell, utan det man tittar på är det specifika brottet och om det har begåtts i en organiserad kontext, säger Henrik Vinge (SD), ordförande i justitieutskottet.

Lagrådet kallade förslaget undermåligt

Lagrådets kritik mot propositionen är ovanligt skarp. Rådet bedömde att lagen förberetts på ett "undermåligt" sätt, att regeringen inte tagit hänsyn till remissinstansernas synpunkter och att förslagen sammantaget saknar förutsättningar att bli ny lag.

Regeringen avvisar kritiken. Inne på Justitiedepartementet kallas delar av den för politisk, och bedömningen är att Lagrådet gått utöver sitt uppdrag och gett sig in i frågor som är upp till riksdagen att avgöra, erfar Expressen. Strömmer har uppgett att han "går i god" för kvaliteten.

Utöver gängstraffen lägger regeringen och SD även fram en lagrådsremiss med mer generella straffskärpningar. Presumtionen mot fängelse avskaffas, villkorlig dom utmönstras och ersätts med villkorligt fängelse, och domstolarna ska ta mindre hänsyn till gärningsmannens personliga omständigheter, som hög ålder, dålig hälsa eller att den dömde förlorar jobbet.

Mängdrabatten avskaffas också. I stället ska straffvärdet för varje brott läggas ihop, och ett gemensamt straff ska minst motsvara summan av de tre allvarligaste brotten.

Regeringens utredare, rikspolischef Petra Lundh, föreslog ursprungligen ett ikraftträdande 2028. Regeringen sätter inget slutdatum för de bredare reformerna, eftersom Kriminalvården först måste hinna bygga ut kapaciteten, men planen är att riksdagen röstar igenom dem redan i sommar.