Socialdemokraterna stödjer dubbla gängstraff men kritiserar att ikraftträdande saknas

Dubbla straff för gängbrott ska gälla från 1 augusti

Kärnan i reformen är en ny straffskärpningsbestämmelse som riktar sig mot brott kopplade till kriminella nätverk. En gängkriminell som grips med ett skarpladdat vapen riskerar åtta års fängelse, mot dagens fyra. En serie grova bedrägerier i gängkontext kan ge sex år, mot dagens tre.

Bestämmelsen är bred och träffar allt från sprängningar och skjutningar till narkotikaförsäljning och välfärdsbrott, enligt Henrik Vinge (SD), ordförande i justitieutskottet. Även utomstående som utför uppdrag åt gruppen omfattas.

Utöver gängstraffen skärps straffskalorna för ett femtiotal brott, bland annat grov misshandel och grov våldtäkt. Upprepade grova våldtäkter ska kunna ge livstids fängelse. Presumtionen mot fängelse avskaffas, mängdrabatten tas bort och domstolarna ska ta mindre hänsyn till gärningsmannens personliga omständigheter, som hög ålder eller dålig hälsa.

– Farliga kriminella ska sitta inne, så att skötsamma människor kan känna sig trygga i sina hem och våga vara ute, säger justitieminister Gunnar Strömmer (M).

Lagrådet kallade förslaget för ett hastverk

Lagrådet avstyrkte förslaget i sin helhet och menade att det förberetts på ett "undermåligt" sätt. Kritiken gäller bland annat att remissinstansernas synpunkter ignorerats och att förslagen saknar förutsättningar att bli ny lag. Rådet pekar också på att det saknas underlag för att högre straff leder till minskad brottslighet.

Strömmer avvisar kritiken och säger att han "går i god" för kvaliteten. Frågan om huruvida hårdare straff minskar brott beskriver han som en värderingsfråga som riksdagen, inte Lagrådet, ska avgöra.

– Där menar vi att det till syvende och sist måste vara en fråga för medborgarnas valda representanter i Sveriges riksdag, säger Gunnar Strömmer.

Regeringens utredare, rikspolischef Petra Lundh, föreslog ursprungligen ett ikraftträdande 2028. Regeringen vill att gängstraffsdelen träder i kraft den 1 augusti, men för den bredare reformen sätts inget datum eftersom Kriminalvården först måste bygga ut sin kapacitet.

S välkomnar inriktningen men kallar det ett luftslott

Socialdemokraternas rättspolitiska talesperson Teresa Carvalho välkomnar straffskärpningarna i sig, men riktar skarp kritik mot genomförandet, enligt uppgifter till Omni.

– Det Gunnar Strömmer kallar ett paradigmskifte liknar snarare ett luftslott. Merparten blir inte verklighet förrän om 10–15 år eftersom det saknas både finansiering och fängelseplatser, skriver Carvalho i ett mejl till Omni.

Regeringens plan är att riksdagen röstar igenom den bredare lagstiftningen under sommaren, före valet i höst. Kriminalvården har fått i uppdrag att ta fram åtgärder för att klara den förväntade ökningen av fångar som reformen bedöms medföra.