Statsvetare: Tidöregeringen struntar i experter mer än sina föregångare

Ett jättestort problem

Göran Sundström, professor i statsvetenskap vid Stockholms universitet, har följt Tidöregeringens förhållningssätt till myndigheter och expertorgan sedan tillträdet, och ser en tydlig förändring jämfört med tidigare regeringar. Han berättar för Dagens Nyheter att regeringen dessutom ofta ger utredare i uppdrag att lägga fram vissa förslag oavsett vad utredarna själva anser, något som kan strida mot grundlagen.

– Om regeringen inte är intresserade av alternativa synsätt och larmsignaler och redan bestämt sig på förhand vad som ska göras, varför ska vi då lägga pengar på utredningar? säger Sundström.

Han menar att konsekvenserna är dubbla: beslutskvaliteten försämras och skattepengar slösas bort på utredningar vars slutsatser sedan ignoreras.

Som ett konkret exempel lyfter han justitieminister Gunnar Strömmer, som drev igenom en lagrådsremiss om skärpta straffskalor trots massiv kritik från expertmyndigheterna och Lagrådet.

– Där sa Gunnar Strömmer uttryckligen att han inte delar Lagrådets bild och att han kan gå i god för att utredningsarbetet har varit bra. Det är som om att personlig auktoritet skulle vara någon garanti. Den typen av bemötande mot myndigheter är väldigt ovanligt och många tycker att det är på gränsen till arrogant, säger Sundström.

Klimatrapporten som splittrar regeringen och experterna

Det färskaste exemplet på konflikten mellan regering och expertorgan är Klimatpolitiska rådets årsrapport, publicerad i mars. Rådet slår fast att regeringens klimatpolitik är otillräcklig och att Sverige inte ser ut att nå vare sig nationella klimatmål eller EU:s mål för 2030, 2040 och 2045.

Rådet konstaterar att bara hälften av förslagen i regeringens egen klimathandlingsplan har trätt i kraft, att nödvändiga beslut skjutits på framtiden och att utsläppen ökat. Det riskerar att kosta Sverige böter på upp till 40 miljarder kronor till EU.

– Vi ser att politiken i den här mandatperioden har varit otillräcklig och faktiskt försämrat möjligheten att nå klimatmålen, säger rådets ordförande Åsa Persson.

Sänkta bränsleskatter och en urholkad reduktionsplikt har lett till ökad användning av fossila bränslen och att elektrifieringen stannat av. Marknadsandelen för nya elbilar sjunker, medan länder som Norge och Danmark gått om Sverige, enligt rapporten.

Vikarierande klimat- och miljöminister Johan Britz (L) delar inte rådets slutsatser och menar att det långsiktiga klimatmålet går att nå med nuvarande politik. Han säger att rådet inte fångar upp störningar som inflationskriser eller krig, och att politiker måste väga klimatmål mot konkurrenskraft och hushållens ekonomi.

Nu kallas Britz till Miljö- och jordbruksutskottet av ordförande Emma Nohrén (MP), som vill veta vad regeringen planerar för att nå klimatmålen.

– Vi ser ju i Klimatpolitiska rådets rapport, varje år sedan den här regeringen tillträdde, att det blir sämre. Vi ser ingen satsning vad vi vet än i vårändringsbudgeten eller i budgetplanerna, säger Nohrén.

Klimatpolitiska rådet har presenterat tio rekommendationer inför nästa mandatperiod, bland annat att en konkret klimathandlingsplan ska presenteras senast i samband med budgetpropositionen hösten 2027. Rådet betonar att det ännu inte är omöjligt att nå målen, men att det krävs kraftfulla beslut av nästa regering.