Svenska planer på att tillåta personminor möter skarp kritik: "Det är inte en väg framåt"

SD, KD och L öppnar för att lämna fördraget

Rysslands krig i Ukraina har fått flera Östersjöländer att lämna Ottawafördraget, och debatten har nu nått Sverige. Sverigedemokraterna, Kristdemokraterna och Liberalerna har alla signalerat att de är öppna för att Sverige ska följa efter och lämna avtalet.

Fördraget trädde i kraft 1999 och förbjuder tillverkning, lagring, användning och överlåtelse av antipersonminor. Sverige har varit part i avtalet sedan dess tillkomst.

Fredsmyndigheten varnar för civila offer i decennier

Per Olsson Fridh, generaldirektör för Folke Bernadotteakademin, deltog i Ekots lördagsintervju och vände sig mot planerna.

– De ligger kvar i marken under decennier och det är framför allt civila som drabbas, långt efter att man har ett fredsavtal och har gått vidare från en konflikt, så det vore helt förödande, säger Per Olsson Fridh.

Han betonar att minorna inte enbart utgör ett militärt problem utan framför allt ett humanitärt sådant, med konsekvenser som sträcker sig långt bortom aktiva konflikter.

– Det är inte en väg framåt om man långsiktigt vill bygga fred och stabilitet, säger han.

Olsson Fridh lyfter också risken för att fler västländers utträde ur fördraget urholkar legitimiteten i liknande internationella instrument, vilket på sikt försvårar arbetet med att bygga globala normer kring krigföring och civilt skydd.

Folke Bernadotteakademin är den svenska myndighet som ansvarar för att stärka kapacitet för fred, säkerhet och utveckling i konfliktdrabbade länder och regioner. Att dess generaldirektör går ut offentligt mot förslaget understryker hur kontroversiellt ett eventuellt utträde ur Ottawafördraget skulle vara ur ett brett säkerhetspolitiskt perspektiv.

Frågan väntas fortsätta debatteras inom Tidökoalitionen i takt med att flera europeiska länder ser över sina åtaganden i internationella vapenkontrollavtal.