Strömmer försvarar straffreform trots lagrådets sågning: "Politikerna bestämmer"

Dubbla straff för gängkriminella från 1 augusti

Tidöpartierna presenterade på torsdagen ett lagpaket som ska träda i kraft den 1 augusti. Reformen innehåller dubbla straff för brott begångna i gängmiljö, skärpta straffskalor för ett femtiotal brott, bland annat vålds- och sexbrott, samt möjlighet till livstids fängelse för upprepade grova våldtäkter.

Ett konkret exempel är att en gängkriminell som grips med ett skarpladdat vapen riskerar åtta års fängelse, mot dagens fyra. Dubbla straff ska som utgångspunkt gälla även minderåriga.

– Om man tänker på hur kriminaliteten ser ut, vore det väldigt bakvänt att exempelvis inte låta en 16-åring som mördar andra omfattas av den här straffskärpningen, säger Strömmer till TT.

Regeringen kallar paketet "den största straffreformen sedan brottsbalken infördes för över 60 år sedan" och planerar att riksdagen röstar igenom det före höstens val.

Lagrådet dömer ut förslaget, Strömmer svarar med folkviljan

Lagrådet har avstyrkt straffreformen och beskrivit den som ett "hastverk" av "bristande kvalitet". Strömmer erkänner att vissa lagtekniska justeringar gjorts, men avvisar kritikens kärna.

– Vad som är ett rättvist straff är svårt att forska sig fram till. Vi menar att det är rimligt att medborgarnas valda representanter i riksdagen måste väga av den frågan och därför går vi vidare med reformer som vi tycker har goda skäl för sig, säger statsrådet i TV4.

Han menar att lagrådet tagit ställning i en politisk fråga, nämligen om straffen ska höjas eller inte, och att det är riksdagen som ytterst bestämmer. SD-toppen Henrik Vinge går längre och anser att lagrådet agerat som en "politisk kraft", rapporterar Svenska Dagbladet.

Kritiken mot regeringens förhållningssätt är skarp från rättsvetenskapligt håll. Joakim Nergelius, professor i rättsvetenskap vid Örebro universitet, skriver i Svenska Dagbladet att ett nytt mönster blivit tydligt under mandatperioden, där lagrådet allt oftare ignoreras trots att myndigheten sedan 2011 enligt grundlagen ska höras om alla viktiga lagförslag.

– Det är anmärkningsvärt och faktiskt pinsamt att se hur partier som tidigare talat om rättssäkerhet nu helt ignorerar lagrådets kritik mot slarvig och ogenomtänkt lagstiftning, skriver Nergelius.

Utöver augustireformen har regeringen lämnat en lagrådsremiss om att fängelse inte längre ska ses som sista utväg, att mängdrabatter avskaffas och att domstolarna ska ta mindre hänsyn till gärningsmannens personliga omständigheter. Tidplanen för den delen är oklar, eftersom Kriminalvården först måste hinna bygga ut kapaciteten.