Foto: AI-genererad illustration
Drygt fyra år efter sprängningarna av gasledningarna Nord Stream inleds rättegången i Hamburg mot en ukrainsk man som anklagas för krigsbrott. Dykaren ”Freya”, som tyska åklagare pekar ut som central i operationen, är fortfarande på fri fot.
Vem står åtalad i Hamburg?
Den åtalade är den 50-årige ukrainske ex-militären Serhii Kuznetsov, skriver The Guardian. Han omnämns i rättegången som Serhii K på grund av tyska integritetslagar. Han greps i augusti 2025 under en semester i Italien och nekar till brott.
Enligt åtalet, som NDR har tagit del av, anklagas han för krigsbrott genom användning av ”krigföringsmetoder”. Han åtalas också för att ha använt falsk identitet och hyrt en yacht i Tyskland, varifrån sabotaget ska ha genomförts.
Förhandlingarna inleds på onsdagen klockan 11 i domstolens särskilda säkerhetsavdelning, uppger domstolens talesperson Marayke Frantzen till NDR. Över hundra journalister och fotografer finns på plats. Hittills är 16 rättegångstillfällen inplanerade.
Vad hände 26 september 2022?
Flera kraftiga undervattensexplosioner skadade Nord Stream 1 och Nord Stream 2 i Östersjön. Tre av fyra rörledningar skadades svårt, och stora mängder metangas läckte ut, rapporterar SVT.
Sabotaget ägde rum i dansk och svensk ekonomisk zon, nära Bornholm. Enligt tyska åklagare fäste en grupp dykare sprängladdningar på omkring 80 meters djup. Sju personer misstänks vara inblandade, och de misstänkta utförarna ska enligt utredningen ha rekryterats i Ukraina.
Svenska och danska utredare slog fast att skadorna orsakats av sprängladdningar. Den svenska förundersökningen lades ned 2024 eftersom svensk jurisdiktion saknades. Tyskland är det enda landet runt Östersjön som väcker åtal efter att utredningarna i Sverige och Danmark lagts ned.
Vilken roll hade dykaren ”Freya”?
Enligt tyska åklagare är dykaren ”Freya” en helt central person i operationen. Dagen då bomberna placerades ut var det dimmigt, regnigt och blåsigt, och vattnet var strömt, kallt och kolsvart vid botten. Ändå övertygade hon en annan dykare att följa med ner. En dryg timme senare var de tillbaka vid ytan, och bomberna var tidsinställda.
Att placera ut sådana bomber på 80 meters djup är ”väldigt svårt och väldigt farligt”, säger Peter Bovet Emanuel, som forskar på specialoperationer vid Försvarshögskolan, till SR-podden ”Gräns”. Han var tidigare attackdykare inom Försvarsmakten och bedömer operationen som nästintill ”fullt ut lyckad”.
– Sen blev de avslöjade. Men i huvudsak... ja, det får man väl lov att säga. Det var coolt gjort, säger Peter Bovet Emanuel, forskare på specialoperationer vid Försvarshögskolan.
Politiskt känslig rättegång
Ukraina nekar till statlig inblandning, och Kiev och Moskva har anklagat varandra för sabotaget. Rättegången är politiskt känslig eftersom Tyskland är Ukrainas största bidragsgivare i Europa, enligt SVT. Rättegången bedöms pågå under lång tid.
