Foto: AI-genererad illustration
I dag inleds rättegången i Hamburg mot en 50-årig ukrainsk tidigare officer som misstänks ha lett sabotaget mot gasledningarna Nord Stream i september 2022. Han är den förste av sju misstänkta som ställs inför rätta, och han nekar till brott.
Vad åtalas mannen för?
Mannen åtalas för krigsbrott och för att ha använt "krigföringsmetoder", framgår av åtalet enligt tyska NDR. Enligt The Guardian anklagas han också för medhjälp till angrepp på civil infrastruktur, sprängning, skadegörelse och störning av allmännyttiga tjänster.
Han anklagas för att ha använt falsk identitet och hyrt en yacht i Tyskland, varifrån sabotaget enligt åtalet genomfördes. Enligt den tyska åklagaren ledde han en grupp på sex personer, även de ukrainare, med falska identiteter. En av dem ska ha dykt ner på 80 meters djup och fäst tidsinställda bomber på ledningarna.
Åklagaren hävdar att operationen gjordes på uppdrag av den ukrainska staten. President Volodymyr Zelenskyj har upprepade gånger förnekat det, och Ukraina nekar till statlig inblandning.
Vad hände den 26 september 2022?
Flera kraftiga undervattensexplosioner inträffade i Östersjön den 26 september 2022 och skadade tre av fyra rörledningar i Nord Stream 1 och 2 svårt. Stora mängder metangas läckte ut i havet och atmosfären, enligt SVT.
Sabotaget ägde rum på internationellt vatten, i dansk och svensk ekonomisk zon, nära Bornholm. Nord Stream 2 färdigställdes 2021 men togs aldrig i drift när Ryssland året därefter inledde sin fullskaliga invasion av Ukraina. Nord Stream 1 invigdes 2011 och har hållits stängd sedan sabotaget.
Svenska och danska utredare slog fast att skadorna orsakats av sprängladdningar. Den svenska förundersökningen lades ned 2024 eftersom svensk jurisdiktion saknades, och även den danska utredningen har lagts ned. Tyskland är det enda landet runt Östersjön som väckt åtal. Enligt uppgifter ur utredningen rekryterades de misstänkta utförarna i Ukraina.
Varför är rättegången politiskt känslig?
Rättegången är politiskt känslig eftersom Tyskland är Ukrainas största bidragsgivare i Europa. Frågan om huruvida dådet ska klassas som krigsbrott kan påverka relationen mellan länderna, rapporterar flera medier.
Kiev och Moskva har anklagat varandra för att ligga bakom sprängningarna.
Förhandlingarna inleds klockan 11 i domstolens särskilda säkerhetsavdelning, uppger domstolens talesperson Marayke Frantzen till NDR. Över hundra journalister och fotografer är på plats. Rättegången bedöms pågå under lång tid, och hittills är 16 förhandlingsdagar inplanerade.
