Så vinner Nato ett krig mot Ryssland, enligt militärexperten

Drönarna har förändrat krigets logik

Konflikten i Ukraina visar hur moderna drönare har förändrat slagfältet i grunden. Båda sidor kan övervaka och slå mot varje rörelse, vilket har skapat ett statiskt skyttegravskrig som påminner om första världskriget, snarare än den rörliga strid som militärteoretiker planerade för.

Problemet för Ryssland är att Ukraina saknar de resurser och den kapacitet som ett fullskaligt Natomedlem besitter. Alliansen har tillgång till fjärde och femtegenerationens stridsflygplan, precisionsvapen med lång räckvidd och en samordnad ledningsstruktur som Ukraina aldrig haft.

"Vi skjuter den andra boxaren"

Militärexperten Joakim Paasikivi beskriver Natos strategi i tydliga termer.

– När boxarna går upp i ringen, så ska vi skjuta den andra boxaren, säger Joakim Paasikivi.

Metaforen illustrerar kärnan i Natos doktrin, att aldrig acceptera fiendens spelregler. Där Ryssland räknar med ett krig på marken, med infanteri och artilleri i täta frontlinjer, svarar Nato med att slå mot logistik, kommandocentraler och vapendepåer långt bakom frontlinjen.

Sverige, som Natomedlem sedan 2024, bidrar till den kapaciteten med JAS Gripen, ett stridsflygplan konstruerat för just den typen av djupanfall mot mål på fientligt territorium.

Sveriges roll i ett framtida Natokrig

Sveriges geografiska läge gör landet till en central aktör i ett eventuellt Östersjöscenario. Flygbaser i södra och mellersta Sverige ger Nato möjlighet att täcka stora delar av Baltikum och Finlands sydkust med stridsflygplan, något som saknades när Sverige stod utanför alliansen.

Den samlade bilden, enligt Paasikivis analys, är att Ryssland i ett krig mot hela Nato skulle möta en motståndare med djupare magasin, bättre precision och förmåga att föra "hela kriget", inte bara den markstrid som pågår i Ukraina. Det är en avgörande skillnad som förändrar den strategiska kalkylen för Moskva.